Dessa mopeder

De borde förbjudas, faktiskt. Nu verkar det som om en systers före detta klasskompis kan ha dött av att ha kört och smällt med sin oskyddade plåthäst. Nu verkar hon inte alldeles för bestört, eftersom vi inte vet om det är denne som blivit ihjälkörd, men oavsett vem det är så skördar de alltför många offer. Dessutom unga offer.

Jag blir bara arg varje gång man ser att det händer olyckor, då många beror på att mopedisten inte vet om att de är helt oskyddade. De är odödliga, onåbara. Likadant gäller motorcyklar, men då är föraren oftast äldre och har mer livserfarenhet och ödmjukhet, vilket inte alldeles för sällan fattas hos en 16-årig kille som nyss börjat nian eller gymnasiet.

Saken blir ännu sämre av att i princip alla mopeder är trimmade, så att de går fortare än vad de är lämpade för, och på det viset blir en eventuell krock ännu mer allvarlig, oavsett om man krockar med ett annat fordon eller om man kör på en sten eller ner i diket.

Nej, jag är glad att jag aldrig skaffade moppe, och det ska mycket till innan eventuella avkommor ska få köpa en. Jag kommer iallafall aldrig köpa en åt dem. Det finns inga fördelar med moppe, bara nackdelar. Bara. Nackdelar.

Golf, ett lagspel

Just nu går Ryder Cup XXXVII av stapeln i Kentucky, på Valhalla Golfbana. Det är andra gången jag ser Ryder Cup, och jag har sett Solheim Cup ett par gånger. En sak som slår mig är att detta är de enda gångerna jag kan stå ut med att se det professionella spelet golf. Jag ser aldrig US Masters, Scandinavian Masters eller några av de andra individuella tävlingarna, ibland undantaget slutrundan på The Open. Detta beroende på att jag aldrig sett golf som en underhållande sport i sig.

Skillnaden mellan de individuella tävlingarna och lagtävlingarna är engagemanget. Inte det mediala intresset, utan känslorna som svallar. Ser man på en individuell tävling kan man få uppfattningen att det är förbjudet att jubla. Man kan se knutna nävar, lite ryck i kepsskärmar eller en fin vinkning till publiken. Aldrig att man ser någon ”fist-pumpa”, alltså knyta näven och göra en pumpliknande rörelse i luften för att visa hur glad man blev. Publiken ger inte heller 100%, utan ger golfapplåder, som antagligen kallas golfapplåder för att man gör lika mycket väsen av sig som om man hade en golfboll i ena handen.

Några skulle väl säga att det är för att inte tappa fokus, att hålla kylan, som man inte jublar. Bullshit. Isåfall hade man inte sett folk jubla i bowling eller fäktning, där koncentration är A och O. Nej, istället bör man jubla för att på så sätt berätta för kroppen att man gjort något bra, att få igång en positiv känsla. Jag säger alltså inte att man ska kasta klubbor i missnöje, utan man ska visa den glädje man känner.

Men, när man nu ser lagtävlingarna mellan USA och Europa så får man äntligen se dessa känsloyttringar. Man gör high five efter ett bra utslag. Man jublar ikapp med publiken efter en sänkt putt. Man jublar verkligen rejält när man vinner hela tävlingen. Det är som natt och dag jämfört med individuella tävlingarna på touren. Det blir som vilken annan lagsport som helst, där man känner att man förenas mot en fiende. Det blir precis som fotboll, handboll, hockey, basketboll, innebandy, landhockey, vad ni vill. I alla dessa får man en känsla av ”vi och dom” som gör att viljan att vinna blir större än tidigare.

Delad glädje är dubbel glädje. Det vet människan omedvetet, och därför vill man vinna tillsammans. Därför är det dit publiken vänder sig för att jubla. Därför är det där känslorna svallar. Därför är det där som hejaramsorna får utrymme i moderatbandyvärlden. Därför är Ryder Cup det roligaste du kan vinna som golfare.

Låt Filip och Fredrik leda Idol 2009!

Tänk er Idol, detta program som är så otroligt populärt bland svenskar idag. Tänk er Idol, där man får se morgondagens popidoler smaka på stjärnlivet för första gången. Tänk er Idol, där folk helt utan någon tillstymmelse till självdistans kommer in och gör sig själva till åtlöje inför hela svenska folket. Tänk er Idol, där folk MED självdistans kommer in och medvetet gör narr av sig själva i TV. Det enda som fattas är en professionell programledare med självdistans som kan ställa de udda frågorna till udda folk. Där kommer Filip och Fredrik in i bilden.

Peter Jihde är oerhört professionell. Han har jobbat på TV-sporten i flera år på flera kanaler. Han vet vad man ska fråga en idrottsman om hur det kändes att göra mål eller att slå svenskt rekord på 100 m ryggsim. Däremot vet han inte hur man ska göra för att göra bästa möjliga underhållnings-TV.

Filip och Fredrik har sysslat med underhållnings-TV i flera år nu. De har haft blandad kvalitet på sina projekt, men faktum är att jag har skrattat åt allt de gjort. Allt från Ursäkta röran… till 100 Höjdare. Deras program har hela tiden riktat in sig på att göra så konstiga saker som möjligt till något seriöst. De ställer hela tiden frågor som är seriöst menade, även om de kanske inte låter så seriösa. I Idol hade detta passat utmärkt. Om ni ser framför er en kille som klätt sig i balettkostym och cowboyhatt, som ska in till juryn. Då vet de vilka frågor de ska ställa vilka kommentarer de ska ha för att på ett så effektivt sätt som möjligt kunna skapa en starkare karaktär för personen. Peter Jihde hade bara sagt: ”tjena, du ser rolig ut, vad heter du?” ”tror du att du kan gå vidare?”. Radarparet på Femman hade snarare sagt: ”tjena, kungen, fan, har du jobbat på den där dräkten länge eller?” ”tränat mycket för att komma i den?” ” ”hoppas att hatten inte ramlar av där inne”. Frågor som egentligen inte har något värde, men som ändå skapar ett slags intresse för karaktären. Killen blir på något sätt mer central än om han bara hade fått svara på Jihdes frågor.

En annan anledning till att ha dem med är för att de på något sätt gjort sig kända för att ha att göra med folk som inte har humor. Som när de gjorde Ursäkta röran och körde sina dolda kameran-inslag och totalt visade hur vissa kan vara humorbefriade. De kan driva med folk på ett snällt sätt som jag inte riktigt kan förklara. De är genialiska på att se drag hos människor som gör att de kan få människorna i fråga att verkligen nå ut genom rutan genom att de behandlar alla efter hur de är som personer.

Därför är jag för ett byte på ledarfronten när det gäller Idol. Det känns som det enda rätta efter ett par säsonger med en programledare som visserligen har utseendet, rösten, kroppsspråket. Men för att bli en Idol, så måste man ha Det, vilket de båda galningarna på Femman har. Dags att slänga fram plånboken och värva, herr Jan Scherman.

Ålderskrisen är skrämmande – Lagerbäck ska ha skulden

Sitter framför Aftonbladet och Expressen och Goal.com för att se alla mer eller mindre trovärdiga rykten som dyker upp under dagen. Jag ser rubriker som ”Pavlyuchenko till Tottenham” och ”Ljungberg nobbade Monaco”. Sedan, där nere, där finns det en rubrik, en rubrik som fick mig att skriva denna krönika, ”Snurrigt Mellberg”. Jo, tack. Att Mellberg är ganska långsam i svängarna vet vi om. Vi vet också att Petter Hansson är ännu äldre och ännu mer lik en Sedov utan roder. Herrejösses, vad det kommer smälla mot Portugal.

Det som är lika skrämmande är att det svenska landslaget i fotboll just nu har en 37-årig (visserligen ganska duktig) anfallare på topp. Det ska inte få vara så, har vi ingen som är bättre? Markus Rosenberg har fått sina chanser på sistone, men det knyter sig för honom i avgörande lägen. Han lyckas med svårare saker i Werder Bremen, men han har en mental spärr i landslaget. Johan Elmander är bra i landslaget, men han har nu bytt från franska ligan till den engelska, och där kommer det smälla och det kommer vara tungt och nu är han dessutom skadad i ca en månad. Sånt kan stuka en karriär rätt så friskt.

Någon som förtjänar en plats i en svensk trupp är helt klart Marcus Berg. Han öste in mål 15 månader i rad i Allsvenskan och den holländska ligan. Killen är enormt skarp i boxen och kommer bli riktigt nyttig. Om han får chansen det vill säga. Vi ser ju hur det går för Sebastian Larssons landslagskarriär. Om vi tycker att Kim har blivit mobbad av Lagerbäck, så är det ingenting i jämförelse med vad Bissen från Eskilstuna får uppleva. Killen gör en kanonsäsong i Championship, han gör en ännu bättre säsong i Premier League. Detta till trots får han även efter EM snällt sitta på bänken när Sverige ligger under mot Frankrike, och där vi verkligen behöver bra kantspelare. Om inte Sebastian Larsson får speltid mot Albanien kommer jag bli arg. Bissen kommer bli arg. Och vi är nog inte ensamma. För det gör ont, riktigt ont att se en av svensk fotbolls största talanger flyga förbi utan att stanna till på middag.

Backlinjen, då. Jo, här finns det återväxt. Frågan är bara när den ska utnyttjas. Peter Larsson känns som en av svensk landslagsfotbolls viktigaste spelare. Han är fantastisk på det han gör som mittback, han totaldominerade Allsvenskan och går in direkt som ordinarie i Nordens bästa lag. Inom ett par, tre år spelar killen nere på kontinenten. Han får inte heller spela nu, trots att de svenska mittbackarna behöver se en renovering. En annan mittback som knackar på dörren är Andreas Granqvist. En tredje är förmodligen Jonas Olsson.

Ytterbackar är inte heller något som vi inte har. Fredrik Stoor spelade till sig ett Premier League-kontrakt i EM, Mikael Lustig är på gång i Rosenborg, Behrang Safari och Oscar Wendt är framtidsnamn på vänsterkanten. Egentligen kan man säga att den svenska backlinjen kanske skulle må bra av en totalrenovering under de närmaste två åren. Hellre det än ett 3-5-2 med Mellis, Sedov och Maestro, de långsammaste backarna som jorden skådat. Ok, nu var jag hård, men de är fanimej inte snabba, vilket de behöver vara i en trebackslinje.

Så, idag ser en svenska startelva ut som följer: (4-4-2, tror inte Lagerbäck vågar köra 3-5-2 i kvalet) Isaksson; Stoor, Mellberg, Hansson, Nilsson; Elmander, Källström, Svensson, Wilhelmsson; Ibrahimovic, H Larsson. En snittålder på 29,3 år. Detta innebär, att om samma lag ska spela VM 2010 har Sverige en startelva som är i snitt 31 år gammal.

Min startelva ser ut så här: (4-2-3-1 känns som det mest passande) Isaksson; Stoor, P Larsson, Mellberg, Safari; A Svensson, Lindgren; S Larsson, Källström, Wilhelmsson; Ibrahimovic. En snittålder på 26.4 år. Det känns lite bättre då jag fortfarande har Mellberg i backlinjen och Anders på mitten. Anledningen till 4-2-3-1 är att det passar Kim och det svenska anfallsspelet bättre. Dessutom är det lätt att växla mellan detta och 4-3-3, genom att göra Bissen och Chippen till ytterforwards.

Med det sagt så hoppas jag innerligt att det svenska landslaget tar sig till VM i Sydafrika. Jag hoppas även att Lagerbäck avgår senast efter det mästerskapet, samt att vi får in en NY förbundskapten, inte en Roland som är inne i ”hej jag älskar 4-4-2 med diamant”-epidemin som råder i svensk fotboll. Alla ser ju att det inte fungerar. Det har inte fungerat på flera år, kommer inte fungera på ett bra tag. Jag vill se 4-2-3-1 i ett flertal år framöver. Med Bissen på plan.

Spekulationer är som himmel eller helvete

Idag drabbades jag av oerhörda tankeställare och intressanta chocker. Det låter nog svårare än vad det är. När jag kollar in the Gunners kross av ett svagt Magpies, så kikar jag till PSGs laguppställning i matchen som gick samtidigt. I startelvan återfinns Makélélé och Clement, men inte en av förra säsongens bästa spelare, Chantôme, som spelat de båda föregående matcherna för PSG så här långt i ligan. Han återfinns på bänken. Direkt kom rubriken förbi i min skalle: ”Chantôme bara läkarundersökning från drömflytten till Arsenal”. Det var ju snack om en sån flytt redan i samma veva som Nasri värvades från Marseille.

Det var bara det att några minuter senare syns Patrick Vieira på Emirates Stadiums läktare. Kanske inte så konstigt ,tycker ni, trots allt hans gamla lag vi snackar om. Det som inte stämmer i detta är det faktum att Internazionale, Vieiras nuvarande klubb, har seriepremiär borta mot Sampdoria bara minuter efter slutsignalen på Emirates. Nu börjar skallen snurra på mig. Ska Wenger värva tillbaka sin gamla lagkapten och härförare? Ska han väcka killens karriär? Ska han verkligen värva TVÅ spelare som är 30+ under samma fönster?!

Gudarna måste vara tokiga.

Jag har just nu ganska trevliga drömmar i min hjärna, även om jag är vaken för tillfället. Tänk om Le Boss skulle få för sig att motsvara allas förväntningar för en gångs skull? Tänk om han verkligen spenderar pengar på en spelare som man vet vad man får av? Jag tror knappt mina ögon. Skulle vi få hem Vieira igen så kan det bli en trevlig säsong. Vi har faktiskt inte vunnit något sedan han lämnade klubben. Vi får hoppas att han kan få in rutinen och vinnarskallen i laget.

Det finns bara ett problem. Tänk om det inte blir någon deal för Wenger? Tänk om Vieira var skadad och skulle få hjälp av någon specialist i London, och då passade på att se sitt gamla lag spela? Tänk om Chantôme bara var petad? I så fall är vi ju tillbaka i det läge vi var innan avspark idag. Ingen spelare på väg in, inga speciella namn.

Jösses, vad silly season kan vara påfrestande. Men det är väl det som är charmen med det hela, antar jag.

Kvalitet, eller icke kvalitet. Det är frågan.

Jag har ganska mycket åsikter om saker och ting. Det vet de som känner mig. Misstolka mig rätt nu, jag är inte den som högljutt gapar ut allt jag tycker, däremot så säger jag det jag känner för att säga, och utan att egentligen skämmas för det. Idag tänkte jag lufta mina åsikter om dessa olika profiler som finns i mediasverige när det handlar om sportjournalistik.

I Sverige är vi långt framme när det gäller Internet och så. Så gott som alla i landet har eller har tillgång till bredbandsuppkoppling. Tack vare (eller på grund av, beror på inställning hos varje individ) detta, så använder många företag/hemsidor Internet för att sprida sitt budskap på olika sätt, text, ljud, bild. Man tar alla möjligheter som finns att tillgå.

Ni som känner mig väl vet nog min ståndpunkt när det gäller Fotbollskanalen.se. För er som inte känner mig lika väl kan jag berätta att jag inte gillar denna hemsida, som ägs och drivs av TV4. Denna hemsida använder man till att sprida nyheter om allt som har med fotboll att göra. Man har anställt en hel drös med journalister som ska leta reda på nyheter och sedan publicera på hemsidan. Tyvärr verkar det som om Fotbollskanalen.se inte har några högt ställda krav på de anställda. Ta Sven Bertil Liljegren till exempel. Han  har en arbetsuppgift som vem som helst med internetuppkoppling, godkänt betyg i Svenska A samt Engelska A kan klara av. Majoriteten av hans artiklar är tagna från Goal.com, som i sin tur samlar på sig alla nyheter (från mindre pålitliga tidningar som The Sun, Daily Mirror, AS, Marca) som de kan få tag i, samt egna nyheter, som i 98% av fallen är rent påhitt. Detta snappar Sven Bertil Liljegren upp och översätter i princip rakt av innan det publiceras på Fotbollskanalen.se som om det vore sanning. Detta innebär i sin tur att det han skriver är i princip lögn, lurendrejeri, kvacksalveri, bilförsäljning, kalla det vad ni vill. Han säger i alla fall något som han inte kan stå för eller försvara.

Annat är det med krönikörerna. På fotbollskanalen har man fem fasta krönikörer; Olof Lundh, Patrick Ekwall, Marcus Christenson, Ola Wiklander samt Per Zander. Dessa fem herrar skriver krönikor (Ekwall bloggar) om varsitt ämne. Olof Lundh har två krönikor, en uteslutande om landslagen (herr & dam) och en där han skriver om det han känner för. Inga ramar mer än att det ska vara fotbollsrelaterat. Ekwall har som sagt sin blogg. Övriga tre har hand om varsitt land av England, Italien samt Spanien. De skriver om det som är aktuellt i respektive ligasystem, och samtliga bor och jobbar i respektive land.

Eftersom dessa bara skriver om egna åsikter och hur landet ligger så sitter de inte i en sits där de måste hitta nyheter eller resultat. De ska dilla och ordbajsa så lockande som möjligt. Därför är de ganska skyddade från ifrågasättande av trovärdighet och så vidare. Däremot ska de skriva lockande nog för att snappa upp läsare. Den som lyckas bäst är Christenson, som skriver riktigt bra från redaktionen på The Guardian. De andra har det lite tuffare att skaffa sig läsare.

Nog om det. Det jag vill få fram är att, om man vill få riktiga nyheter, så ska man inte gå in på Fotbollskanalen.se. Där står allt möjligt. Nyss skulle Thierry Henry skriva på för Man City. Ni som läst tidigare krönikor vet nog hur jag såg på den artikeln.

Det jag skrivit ovan kan egentligen sägas om Sportal, som agerar exakt likadant när det gäller nyheter. Man plockar in allt skit man kna få tag i och publicerar, utan att överhuvudtaget sortera det som står. HAde någon sida skrivit att Usain Bolt sprungit ett träningslopp över 100m på 5 sekunder hade man lagt upp det där.

En sida som däremot har fötterna på jorden är SvenskaFans, som har gjort ett slags community, där alla stora lag i Europa, alla svenska klubbar samt hockey- och bandyklubbar får ha en egen fansida, där redaktionen på respektive sida letar upp nyheter och kommenterar dessa. Man har spelartrupper och bloggar och forum och hela köret. Här är man på varje redaktion källkritiska samt tydliga i hur trovärdiga saker och ting är. Om man tar en nyhet från The Sun så säger man inte att det är sanning (vilket Fotbollskanalen i princip gör). Där ser man till att fansen för varje klubb får den info den behöver. Detta är service. Det är kvalitet.

Dessutom har man på SvenskaFans en tv-kanal, FANTV, där redaktionen för varje område (Allsvenskan, Europa, Hockey osv) får göra egna tv-program som läggs ut på hemsidan. Ett program som är intressant är EuroTalk, där man diskuterar den europeiska fotbollen i veckan. Här är man ute efter att ge tittarna vad de vill ha, med olika teman. Förra programmet handlade till 1/3 om tröjor och deras design, något som alltid berör en supporter, som ofta köper en tröja med sitt favoritlag. I programmet vädras egna åsikter som är mer eller mindre viktiga och vettiga men på något sätt vill man se hela programmet, eftersom man är på tittarens nivå.

Till slut har vi kvällstidningarna. Rubriksättarna. Lösnummersäljarna som tagit över Internet. Här är det riktiga journalister, med bra lön, som jobbar som riktiga journalister. Man letar upp nyheter på egen hand, man gör intervjuer, man ser matcher och analyserar. Man känner stämningen i en stad innan match – och – så tittar man lite på Goal.com och så är vi tillbaka på Fotbollskanalen.se-nivå igen. Kvällstidningarna är experter på att vinkla och förvrida nyheter så att vi ska tro att det är sant. De hugger som djur när minsta lilla nyhet kommer fram. Som väl är, så har man här bättre på att sortera samt har bättre krönikörer än på amatörsidorna (jag räknar Fotbollskanalen.se till dessa) som på ett bättre sätt kan ge mig som läsare en inblick i sportvärlden.

Om man vill se det i en sammanfattning kan man säga som så, att det bästa forumet för en sportintresserad är att gå in på antingen en kvällstidning eller på en Fansite, exempelvis en officiell fanclub, SvenskaFans, eller Aftonbladet.se. Där får man krönikor, nyheter samt lite skvaller utan att man ska känna sig lurad i alltför stor utsträckning. Går man in på till exempel Sportal eller Fotbollskanalen så får man all skit man kan få tag i, utan någon som helst sortering. Där finns egentligen inget av värde, förutom krönikorna, som kan vara av hyfsad klass (Christenson är att rekommendera för alla som gillar engelsk fotboll).

Sammanfattning av sammanfattningen: Använd gärna kvällstidningarna och Fansidorna, men ta kvällstidningarnas artiklar med en nypa salt om det inte är stensäkra nyheter som finns på alla andra sajter. Använd inte Fotbollskanalen.se eller Sportal om du ska ha tag i nyheter, där får du all skit du inte vill ha, plus lite mer. Tack för den här gången, ska försöka vara lite mer frekvent i mitt skrivande.

Until then, everyone.

Premier League har grävt sin egen grav

Idag kom beskedet jag väntat på ganska länge nu. Manchester Citys ägare kommer inte kunna styra klubben längre, alla hans pengar som pumpats in i klubben kommer behövas till att betala skadestånd, rättegångskostnader, osv, som straff för hans handlingar i hemlandet Thailand. Nu står City ganska maktlösa i ett läge där de inte längre har några pengar, spelarna kommer inte få några löner utbetalda, de kommer vilja flytta, och Citys verksamhet kommer gå i grunden. De kommer med största sannolikhet göra en Leeds United.

     Tyvärr tror jag att detta kommer bli vanligare än man tror i denna värld där fotbollsklubbar köps upp av rika gubbar som pumpar in pengar för att nå kortsiktiga framgångar. Se på Chelsea, där man köpte in ett otal stjärnor och nådde fler framgångar på tre år än man nånsin gjort i modern tid. Liverpools ägare har i några år nu sett till att klubben har haft en oerhörd omsättning på spelare, men tack vare en idiotisk tränare har man inte lyckats vinna ligan trots alla spelare. Benitez har haft chansen att spela ihop ett fantastiskt lag, men har envisats med sitt rotationssytem och når därför långt i cuper, men vinner alldeles för lite för att kunna vinna ligan.

     Manchester United är en annan klubb som har snuskigt rika ägare. enligt många källor har även de oerhörda skulder till sina ägare bara för att de lånat pengar. Frågan är hur storklubbarna kommer göra om ägarna en dag säger att ”nehe, nu skiter vi i er, vi vill ha våra pengar”. Eller, om de gör som Shinawatra, åker dit för diverse brott. Då blir de nästa Leeds,  eller om ni föredrar, nästa Manchester City.

     Kan ni tänka er ett Premier League utan lag som Manchester United, Chelsea, Liverpool, Manchester City, Tottenham. Nej, jag anade väl det. Låtom oss hoppas att vi slipper se ett sådant scenario.

     Om nu den dagen kommer så kommer man nog inte gnälla så mycket på Arsenals filosofi, där man inte vill sälja till utländska miljardärer (Kroenke och Usmanov), utan behålla klubben bland medlemmarna och se till att sköta sin ekonomi med egna pengar. Då kan alla som gav Arsenal fingret kunna stoppa exakt samma finger först i ändtarmen, och sedan i munnen, och sedan säga att, ”ååh förlåt, vi hade fel”. Eller, nja, i alla fall säga att man hade fel.

     Det blir så här när man helt plötsligt blir lite extra girig. Premier League ville ha in utländska spelare för att göra den engelska fotbollen mer attraktiv efter alla problem med tråkiga långbollar och mer fokus på huliganer än på själva spelet. Man har ju på sätt och vis lyckats, med tanke på att man lyckas locka de med de högsta lönerna, men snart kanske baksmällan kommer, och då blir den tyngre än de Jocke får i Pondusserierna. Och det är ingen liten baksmälla, det.

Folk hatar Arsenal

Jag har de senaste veckorna blivit alltmer arg på media. Jag har nästan övervägt att gå på journalisthögskola för att visa att journalister KAN vara bra, och inte bara dåliga. Men, det ser jag som en för stor risk, då jag förmodligen inte får jobb direkt som journalist och ändå måste komma i bakvägen. Så, jag får istället amatörblogga och skriva här inne på WordPress.

     Till ämnet.  Jag har under de senaste veckorna sett sanslöst många rubriker där det står att ”Arsenal drabbas av spelarflykt” och ”Player McMidfielder vill lämna Arsenal”. Detta gör mig arg, då de spelare som det talats om (Fabregas, Clichy, Van Persie, Kolo Touré) inte varit aktuella för en flytt överhuvudtaget, då deras ”intervjuer” inte ens existerat, eller så har man tagit citat från intervjuer sedan låångt tillbaka. Ta till exempel intervjun med Cesc häromdagen. Där säger Marca att Cesc ”gärna flyttar till Real Madrid om han inte vinner något med Arsenal i år”. Eftersom Cesc är professionell, och inte heller en Greedy Bastard, som Emmanuel ”pay me like Henry ‘cause I’ve had one good season” Adebayor, så uttalar sig Cesc helhjärtat att han verkligen vill stanna och vinna titlar med klubben.

     Ett annat sätt än Cescs är ju Clichys sätt, där han skriver på ett nytt long-term contract dagen efter ryktet att han är på väg till Juventus. Duktig vänsterback. Trots att Wenger säger att han inte kommer sälja fler spelare, så kommer det rykten nästan varje vecka om en ny spelare i Arsenal som vill från livet i London. Gärna från pålitliga tidningar från The Sun eller Marca. Många beskyller dessa som ansvariga för att rykten kblossar upp, men istället för att skylla på dessa tidningar, så tycker jag att man som ”pålitlig” tidning/hemsida borde ta sitt ansvar för att hålla undan rykten som uppenbarligen är helt åt antihimlen.

     Dessa tidningar/hemsidor är främst Sportal.nu, fotbollskanalen.se, Aftonbladet, Daily Mail, AS, El Mundo Deportivo. Dessa är oerhört duktiga på att snappa upp en nyhet och blåsa upp den som världens mest självklara sak. fotbollskanalen.se är numera petad i min Link Bar av SvenskaFans.com, som i alla fall sorterar sina källor och inte publicerar allt skräp som hittats på. Det gör inte de andra, utan har nog fått betalt av de förstnämnda tidningarna för att spä på ännu mer.

—————————————————————————————–

Som om det inte vore nog med att de skriver att spelare ska lämna Arsenal, så tar de varje chans att sänka lagets insatser. De spelade med ungdomslaget mot Barnet, vann 2-1. Inga stora rubriker. De spelade med U-laget + Almunia (1 halvlek) + Sagna och Clichy (2a halvlek mittbackar) mot FC Outtalbart Namn, fick 1-1, och nu blev det enorma rubriker på förstasidan på fotbollskanalen.se, där ”Ungrare chockade Arsenal” och fick det att framstå som att Arsenal spelat med bästa laget i en CL-final, men fått stryk mot IF Leikin, som kommit dit tack vare ett Wild Card. Samtidigt är Chelsea vinnare av VM, EM, UEFA-Cupen, CL och Premier League efter att ha slagit den internationella stormakten Kinesiska Klubben IK med 7-0 efter att ha spelat med bästa laget i princip hela matchen (Drogba var inte med alls).

     Det är som om FA har tagit media till hjälp för att hindra Arsenals framgångar och få ner moralen i klubben, för att på så sätt se till att lagbygget bestående av unga européer (få engelsmän), ska misslyckas, eftersom man anser att Arsenal ”hämmar engelska landslaget”. Detta för att man ”prioriterar utländska spelare”, något som är både sant och falskt. Det som är sant är att Arsenal använder sig av utländska ungdomar, men det är knappast Arsenals fel att England inte har tillräckligt bra spelare för att ta sig till EM. Något man inte ser är att Arsenal är en av de klubbar som producerar flest engelska spelare. Däremot spelar de inte i Arsenals seniorlag, utan de lånas ut tidigt för att få spela seniorfotboll i andra klubbar (gärna Birmingham, Stoke, Gillingham, m fl) och imponerar såpass i dessa klubbar att klubbarna i fråga köper loss dem.

—————————————————————————————–

Nu kommer det ändå en del engelska spelare underifrån i Arsenal. Se bara Theo Walcott (visserligen Southamptonprodukt, men har faktiskt spelat en säsong i U-laget), Bröderna Hoyte kommer spela en del Carling Cup, kanske en del i ligan, Jack Wilshere, f. 92, kommer spela Carling Cup, Henri Lansbury kommer spela Carling Cup, Kieran Gibbs kommer nog faktiskt få en del tid i ligan. Här är fem spelare som är talanger nog att kunna spela i ett Engelskt landslag i framtiden (storebror Hoyte är för gammal för att bli bra nog).

     En annan aspekt är den att man faktiskt har fler spelare i startelvan som spelat i egna ungdomslagen jämfört med många av de andra lagen i PL. Chelsea, de har en, John Terry. Arsenal har 4 i den elva som just nu startar i Augusti. På bänken kommer nog finnas ytterligare några. I United är det bara Wes Brown (eller G. Neville) och Paul Scholes av de som jag tror startar i Augusti, som har spelat minst en säsong i U-laget. Giggs och John O’Shea är de på bänken som lagt ner timmar bland de andra kidsen.

—————————————————————————————–

Detta bullshit kommer man nog få leva med som Arsenalsupporter. I grund och botten är det bara ren avundsjuka som gör att folk hackar på Londons Stolthet. Man vill inte riktigt acceptera att Arsenal (om de får behålla sina talanger) kommer vinna CL och Ligan en vacker dag, framför enorma lagbyggen som Chelsea eller Liverpool. För det kommer hända, då man hade enormt oflyt med domslut 07/08. Det är bara enormt enögda Scouserfans och Unitedsupportrar som inte kan inse det. Dessutom fick man otrevligt med skador, faktiskt. Det är inte möjligt att vinna ligan när man har fyra givna startspelare skadade under sista delen av säsongen. Men det kan man ju enkelt bortse från som ”neutral” journalist. My ass att journalister är neutrala. Tyvärr kommer jag aldrig kunna bevisa motsatsen.

Välkommen!

Hejsan! Jag har nu skaffat ett ställe där jag nu kommer att skriva krönikor (inte blogg à la en dagbok) och i och med det publicera lite tankar kring saker och ting som jag vill publicera lite tankar till.

Det kommer handla om sport, musik, politik, livet, med mera. Allt vars begrepp behöver redas ut, kommer redas ut här. Av mig, Fektarn, a.k.a. Joakim Lindqvist.

Presentationen av mig kan ni nog se det ni vill veta, annars är det bara att skriva en fråga som en kommentar, eller använda sig av följande:

joakim.lindqvist@telia.com

fektarn@hotmail.com

http://fektarn.blogspot.com

http://fektarn.bilddagboken.se

Så, är det nåt är det bara att höra av sig!

Until next time.